Lars Norén var författare, dramatiker och regissör. Han var en av den moderna svenska teaterns förgrundsgestalter, och en av Sveriges internationellt mest kända och spelade dramatiker. Han var konstnärlig ledare vid Riksteatern 1999-2007, och konstnärlig ledare för Folkteatern i Göteborg 2009-2012. Lars Norén avled i januari 2021.

Lars Norén fick sitt stora genombrott som dramatiker under tidigt 1980-tal med pjäserna Natten är dagens mor, som hade sin urpremiär på Malmö Stadsteater 1982, och efterföljaren Kaos är granne med Gud som spelades på Malmö Stadsteater 1984.

Bland de övriga hundratal pjäser som Lars Norén skrivit kan särskilt nämnas sviten Borgerliga kvartetter med kammarspelen Höst och vinter, Bobby Fischer bor i Pasadena och Sommar. Även De döda pjäserna, som består av 14 pjäser, däribland En sorts Hades, och trilogin Morire di Classe, med Personkrets 3:1som gav röst åt socialt utsatta, samt den omdiskuterade 7:3 som skrevs och uppfördes i samarbete med en grupp interner. Under samlingsnamnet Terminaler har Lars Norén skrivit en lång svit kortare pjäser som Anna Politkovskaja In Memoriam, Kyla och Krig. Flertalet av dem har satts upp både i Sverige och utomlands. Under 2000-talet ägnade sig Norén dessutom åt en mängd regiuppdrag av både egna och andras verk, både i Sverige och ute i Europa.

På senare år återvände han som prosaförfattare och poet, med betydande titlar som En dramatikers dagbok (2008 och 2013), Stoft (2016) och Efterlämnat (2017). Bland de sista pjäserna han skrev kan räknas Episod (2018), och Son Fader Moder (2019).

Bland de priser och utmärkelser Lars Norén tilldelats finns bl a Stockholms stads hederspris 2015, Ferlinpriset 2016, Selma Lagerlöfs litteraturpris 2017 och Litteraturpriset till Pär Lagerkvists minne 2017.