För att klassiska pjäser ska kännas relevanta i dag behöver de få utvecklas. Att sätta upp Shakespeare, Ibsen eller H.C. Andersen handlar inte om att bevara något gammalt – utan om att ge dem nytt liv. På Malmö Stadsteater har klassikerna fått nya skepnader, nya perspektiv och ibland helt nya världar att existera i, utan att förlora sitt kärninnehåll.

Därför överlever klassikerna

Vad är det som gör en pjäs till en klassiker? Kanske är det de eviga teman som går att känna igen oavsett tid och plats: kärlek, sorg, makt, svartsjuka, hämnd. Eller de komplexa karaktärer som fortsätter att spegla oss själva, generation efter generation. En klassiker har något allmänmänskligt i sig – något som gör att vi återkommer till den, gång på gång. Hamlets tankar om meningen med livet är ju något som rör oss i alla tider.

En klassiker är också ett verk som lever i det kollektiva medvetandet. Även om man aldrig sett eller läst pjäsen, vet man ofta att den existerar. Den är en del av vår kulturella ryggrad – och just därför kan det väcka känslor när den förändras.

Första gången en klassiker sattes upp var den ofta en nyskriven och utmanande text. Den skapade reaktioner, väckte debatt, och berörde publiken på djupet. Det är just därför den har överlevt. Utmaningen idag är att hitta tillbaka till den kraften – att ta reda på varför pjäsen en gång blev viktig, och hur den kan tala till oss nu.

Klassiker på nya sätt

På Malmö Stadsteater har flera klassiska verk under senare år fått nya tolkningar – ibland radikala, ibland subtila, men alltid med respekt för pjäsens kärna. När Malmö Stadsteaters ombyggda teaterhus på Kalendegatan nyinvigdes 2023 var det med William Shakespeares En midsommarnattsdröm. I en värld fylld av humor, underligheter, kärlek och spänning klev publiken in i Hippodromens nya teaterrum – helt i Shakespeariansk anda. Men regissören Sara Cronberg fokuserade på pjäsens mörka undertoner och en mardrömslik värld där ingenting riktigt är vad man tror: 

– Skogen är en plats där allting blir osäkert, där andevärlden tar över och det händer saker som vi människor inte kan förstå oss på. Vi tog tidigt ett konstnärligt beslut att inte försöka imponera med en massa olika tekniska lösningar, utan istället förlita oss på skådespelarna och texten. Scenen bjöd in till ett slags rent berättande där kontakten med publiken kändes central. Därför har vi valt en sparsam scenografi och använder oss av väldigt lite rekvisita. Ljud och ljus är de enda tekniska inslagen och används för att skapa osynliga miljöer och väcka liv i fantasin, sa regissören Sara Cronberg i en intervju i programbladet.

Klassikerslakt

När klassiker får nytt liv väcker det ibland reaktioner. Är det respektlöst att omarbeta en pjäs? Är det att ”slakta” en klassiker? Eller är det just detta som gör att verket förblir levande? Ibland krävs oväntade, kanske till och med våldsamma tolkningar för att återställa kontakten med textens nerv.

Den tyske regissören Stefan Pucher har gjort det till sitt signum att omforma och experimentera med teaterklassikerna. Två gånger har han iscensatt föreställningar på Malmö Stadsteaters scen Intiman, med Borkmania 2022 och Vildanden 2025, båda pjäser av den norske dramatikern Henrik Ibsen. Borkmania var en nyskapande bearbetning av Ibsen-pjäsen John Gabriel Borkman, i översättning av Klas Östergren och bearbetning av Alejandro Leiva Wenger. Puchers vision och unika regimetoder gav föreställningen en modern och stiliserad prägel, där hans karaktäristiska blandning av bild, musik och teknik spelade en avgörande roll. När han nu återvänt med Vildanden 2025 har han blåst liv i Ibsens teaterklassiker om livslögnen:

– Efter Borkmania hade jag en längtan efter att komma hit igen och arbeta mer som jag vanligtvis gör i Tyskland, med både teater och film samtidigt. Och Ibsen är intressant för att han är en så stark observatör av människan, både det fula och det fina, och hennes små lögner och brister. Och den blicken är skoningslös men den är också kärleksfull. Han älskar oss människor samtidigt som han skärskådar oss, säger Stefan Pucher.

2023 satte den dansk-irakiske regissören Sargun Oshana upp William Shakespeares Romeo och Julia på Intiman, där första akten gjordes med inspiration från stumfilm: 

– Jag har sett många uppsättningar av Romeo och Julia, och alltid frågat mig varför ätterna är i krig med varandra. Och till slut insåg jag att anledningen kanske inte spelar någon roll. I ett krig tappar allt till slut sin mening. Och när allt blir meningslöst är det ingen som längre lyssnar. Och då spelar det ingen roll om man skriker eller är tyst för världen har slutat höra. Och då tänkte jag på stumfilm, och sen föll resten av uppsättningen på plats. Buster Keaton och Charlie Chaplins filmer har en slags oskyldig komik blandad med gravallvar som de delar med Shakespeares dramatik. I vår uppsättning blir den här oskyldiga ungdomligheten ett totalitärt system som tvingar Romeo och Julia till lydnad och som tystar dem. Och det är kärleken som frigör dem och bryter tystnaden, sa Sargun Oshana om sin uppsättning av Romeo och Julia.

Omarbetade sagoklassiker

Även sagornas värld får ständigt nya tolkningar. 2019 sattes Hans och Greta upp som familjeföreställning, där Bröderna Grimms välkända saga fick en lekfull omarbetning. Barnens vandring till häxans hus blev både farlig och spännande, och delar av föreställningen framfördes på ett fantasifullt, egenkonstruerat språk.

Året därpå var det Kejsarens nya kläder som fick en nutida humoristisk twist. H.C. Andersens klassiska saga bearbetades till en färgsprakande uppsättning med nyskrivna låtar, dansnummer och en uppdaterad text som gav historien nytt liv.

Senast, 2024, kom Alice i Underlandet i uppdaterad surrealistisk version fylld med nyskriven popmusik. Föreställningen utspelade sig i dagens Malmö och bjöd på en fantasifull resa genom en drömsk och modern tolkning av Lewis Carrolls berättelse.

Samma innehåll – nya frågor

En klassiker är inte bara ett litterärt verk. Den är ett gemensamt kulturellt minne. Och just därför måste den också få lov att utvecklas. För att en klassiker ska fortsätta vara relevant krävs att vi vågar ställa nya frågor till den – och låta den ställa nya frågor till oss.

Vill du uppleva en klassiker i ny tappning?

Fram till den 17 maj 2025 kan du se Stefan Puchers version av Vildanden på Intiman. Läs mer om den här och boka biljetter.

Du kan också fördjupa dig i tidigare uppsättningar och konstnärliga processer i vårt stora spelarkiv.