Mina Hauzen är i stora delar en monolog. I huvudrollen ser vi Jasna Diklic, som närmast kan ses som Bosniens motsvarighet till Margaretha Krook. Pjäsen är en politisk och samhällelig satir och är skriven av Safel Plako, känd som en av Bosniens främsta moderna dramatiker. I centrum av handlingen står Mina Hauzen, som tvingas ljuga för att skydda sig mot förödmjukelse, galenskap och död.

Mina accepterar att bli intervjuad av en utländsk journalist på villkor att han skriver sanningen. Genom sina påhittade berättelser kryddade med specifikt bosniska sarkasmer får hon fram sanningen. I historierna möter hon människor som Tito, Bush, Clinton och Milosevic. Hon samtalar också med sin dotter Edina som dödats av en granat. Emellanåt blir den olärda Mina mycket poetisk. Hennes sista ord till journalisten är:

Den allestädes närvarande sorgen i Bosnien kan inte översättas till ord och min kärlek till kan inte bli till verser. Av sanningen återstår endast ord, men t o m dess har begravts under krigsåren i Bosnien. Må Gud vara med Dig på vägen, broder.

Av Safel Plako