Chatarina Larsson är utbildad på Malmö Scenskola 1967-1970 och har sedan dess synts flitigt på teaterscenen, i TV och på film. Efter examen fick Chatarina anställning vid Stockholms Stadsteater och där arbetade hon mellan 1970 och 1976. Därpå var hon under tio år en del av Skånska Teatern i Landskrona. Sedan Chatarina slutade på Skånska Teatern 1986 har hon arbetat som frilans, med undantag för åren 1994-1996, då hon var på Unga Klara i Stockholm.

 Bland de roller Chatarina gjort framhåller hon gärna Oda i Saatans Kvinna i regi av Dag Norgård, Julie i Fröken Julie i Riksteaterns uppsättning (1990), dödgrävare i Hamlet på Unga Klara (1989), Arkadina i Tjechovs Måsen i regi av Lars Norén (2000) och Mary Tyrone i Lång dags färd mot natt i regi av Olof Lindqvist på Göteborgs Stadsteater (2004). På senare år har Chatarina medverkat i uppsättningarna av Dissekering av ett snöfall på Dramaten (2012), Vem är rädd för Virginia Woolf på Uppsala stadsteater (2013), Höstsonaten på Teater Giljotin (2018) och Mammorna på Riksteatern/Kulturhuset Stadsteatern (2022).
På Malmö Stadsteater har Chatarina tidigare medverkat i Körsbärsträdgården (2007), Dödsdansen (2008) och Oda – Saatans kvinna (2009).

På film har Chatarina medverkat i exempelvis Nu är pappa trött igen (1996), Vägen ut (1999), Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö (2005), Underbar och älskad av alla (2007), Cockpit (2012), En man som heter Ove (2015) och Ur spår (2022). På TV har Chatarina bland annat synts i Kommissionen (2005) och som polischefen Lisa Holgersson i flera Wallanderavsnitt (2006), samt senast i Drakhjärta (2016), Beck (2016) och Meningen med livet (2022).

Chatarina har även varit verksam som pedagog i scenframställning på Teaterhögskolan i Stockholm (1988-2000) och varit tf. teaterchef i Borås hösten 2006.