Tidiga enaktare är av stor betydelse för en riktig förståelse av Tjechovs senare verk. Tjechov betraktade ingalunda dessa småpjäser som några ungdomssynder. Det var intresset för sen populära vådevillen och farsen som ursprungligen lockat honom till teatern. Några av hans första pjäser är små mästerstycken av komisk iakttagelseförmåga och drastisk figurteckning. Den Tjechovska mycket omtalade pessimismen har inget gemensamt med t.ex. Strindbergs egocentriska bitterhet. Humor och djupkänsla ger hans pjäser en trots allt optimistisk grundton och en positiv värme. Det finns en linje mellan farsen och tragedin som gör att det kan vara av intresse att stifta bekantskap med Tjechovs även som skrattmästare.