"För om jag älskar dig, så flyr du mig, men älskar jag så akta dig!"
                                                          Habaneran ur Carmen

Det här är en historia från en tid och en plats där solen sken varmare, underhållningen var farligare, där kvinnor tog för sig eller gav efter eller gav upp och där kniven aldrig var långt borta.

Men evigt är det som människan vacklar mellan – att slänga alla hämmande känslor av 
plikt och ansvar och kasta sig ut i en drömlik virvel av passion. Eller gå till jobbet, gifta sig klokt och vårda sin mammas goda tanke om ens karaktär.

Det här är Carmen som dansteaterföreställning. En under-huden-studie av operornas opera. En operett med tragiskt slut.

    Kajsa Giertz och Marina Steinmo

Carmen genom historien 

Kunde den franske författaren Prosper Mérimée, som på 1840-talet skrev novellen Carmen, överhuvudtaget föreställa sig vilken verkan hans titelfigur skulle få? Cirka trettio år senare skapades operan Carmen som utöver att ha blivit världens mest spelade opera också har inspirerat till en mängd filmatiseringar och nya versioner. Det är helt enkelt en slitstark historia som visat sig tåla både det ena och det andra i nytolkningar.

Novellen skiljer sig ganska mycket från operalibrettot. Historien om Carmen och Don José återberättas av den sistnämnde inför novellens jagperson, och den innehåller också en hel del andra episoder. Men i fokus står Carmen.

Bizets opera – med libretto av Henri Meilhac och Ludovic Halévy – hade urpremiär i mars 1875 på Opéra Comique i Paris. Huruvida det var fiasko, skandal eller skandalsuccé ger källorna olika besked om, men säkert är att Carmen väckte uppmärksamhet, inte minst för sin råa och öppna realism. Att huvudpersonen mördas inför öppen ridå var chockerande för den tidens operapublik. Repetitionerna var också kaotiska och en av cheferna på Opéra Comique avgick. Carmen är alltså ett exempel av många på ett sceniskt verk som vid sin urpremiär antingen gjort fiasko eller ansetts vara en skandal – men som senare visat sig bli en högt älskad klassiker. 

Men redan på hösten 1875 gick en bearbetad version upp på Wienoperan. Bearbetningen innebar helt enkelt att de talade dialogerna byttes ut mot recitativ, och den versionen kom i många år att betraktas som den slutgiltiga. Men då, när Carmens segertåg faktiskt hade börjat, var Bizet redan död. Han dog på sommaren 1875, cirka tre månader efter urpremiären. Tre år senare, 1878, togs operan med stor framgång återigen upp på Opéra Comique och samma år hade den Sverigepremiär på Operan i Stockholm. 

Under de följande sjuttio åren var det – i varje fall i Sverige – den bearbetade versionen som användes. Men 1954 blev den ursprungliga versionen framplockad på Kungliga Operan. Då gjorde Axel Strindberg en översättning till Göran Genteles uppsättning, där han åter förde in de talade dialogerna.

Andra versioner av berättelsen är till exempel den amerikanska musikalen Carmen Jones från 1943 och Axel Strindbergs Carmen 36, uruppförd på Norrlandsoperan 1975. De senare verket anknyter till 1900-talets politiska och regionala motsättningar i Spanien, och titeln anspelar naturligtvis på året då spanska inbördeskriget startade. 1992 gjorde Mats Ek en dansversion, som också producerades för TV. Den första filmversionen producerades för cirka hundra år sedan och därefter har otaliga filmer baserade på eller inspirerade av Carmen sett dagens ljus.

Stellan Larsson, dramaturg