Hösten 2016 spelade Unga Teatern Sagorna - en föreställning för barn om sagornas förenande kraft. I detta äventyr, regisserat av Helena Röhr, fick publiken träffa tre sagoberättare med varsin magisk väska packad med berättelser som framfördes omväxlande på svenska och arabiska. I bildreportaget från en föreställning på Bellevuegårdsbiblioteket berättar vi mer om föreställningen som spelades vid över 90 tillfällen i Malmö och andra orter i Skåne.
Tillgänglig teater för barn med olika bakgrund
Med Sagorna ville Unga Teatern göra en tvåspråkig föreställning som kändes tillgänglig i såväl i form, språk, tilltal och innehåll för barn med olika bakgrund och förutsättningar. Den skulle även vara en mobil och uppsökande föreställning, som enkelt kunde besöka bibliotek, klassrum och alternativa lokaler för att kunna nå ut till barn som annars inte så lätt eller självklart tar sig till teatern eller andra kulturupplevelser. Vår idé och ambition var också att nå ut till barn som flytt från krig och nyligen kommit till Sverige och kunna spela för dem och deras familjer på boenden och förläggningar runt omkring i Skåne.
Lekfullt möte mellan kulturer och språk
En viktig del av projektet har varit att skapa mångkulturell igenkänning i föreställningen. Musiken har sina rötter i både svensk och syrisk folktradition och sagorna har sitt ursprung från både Norden och Mellanöstern. På bilden spelar Yazan Alqaq på en oud.
Genom att göra en föreställning som kombinerar arabiska och svenska ville vi skapa ett möte mellan de båda språken. Då arabiska är ett stort språk i Malmö ville vi möta och bekräfta den språkgruppen och samtidigt skapa ett möte med ett nytt språk för såväl arabisktalande som svensktalande barn.
Turné i Malmö och övriga Skåne
För att nå ut till så många barn som möjligt så följdes en spelperiod på teatern av en Malmöturné där våra sagoberättare Yazan Alqaq, Henrik Svalander och Håkan Paaske besökte Stadsbiblioteket, flera av filialbiblioteken, ca 10 skolor i årskurserna F-2, boenden för asylsökande, Röda korsets behandlingscentrum för krigsskadade och torterade, IM:s verksamhet för barn i väntan i Mariakyrkan samt det muslimska studieförbundet Ibn Rushds föreningslokaler.
Förutom i Malmö har Sagorna spelats på bibliotek, kulturhus och asylboenden i Kristianstad, Helsingborg, Simrishamn, Östra Hoby, Tyringe, Tosarp och Landskrona.
Scenografin och rekvisitan har anpassats för att enkelt och snabbt kunna flytta runt och spela på olika platser. All rekvisita ryms i de väskor som sagoberättarna bär på i föreställningen. Under spelperioden har Sagorna spelat 67 turnéföreställningar på 7 orter runt omkring i Skåne.
Scenografin i föreställningen utgörs av en sagolik grön matta med inbyggda kuddar och skogsmiljöer i miniformat.
Sagodepartement för sagornas bevarande
De tre karaktärerna i föreställningen kommer från Sagodepartementet där de arbetar för sagornas bevarande. Nu är de ute och berättar sagor där läget är akut - katastrofen skulle vara om sagorna försvinner. Från ett stort antal sagor valdes tre sagor ut att gestaltas; Sagan och sköldpaddan och örnen, Kungen och frisören och Flickan som åt ikapp med trollet. Tanken var att använda befintliga sagor berättade i olika kulturer men med en tydlig invitation till barnen att berätta och skapa egna sagor.
Sagan som berättarform har, precis som musik, en inneboende egenskap att förena över generationer. Oavsett om du är gammal eller ung så hittar man något som sagan vill förmedla.
Upplevelsen att få sagan berättad på sitt språk var rolig att se hos barnen, när ryggarna sträcks lite extra och blicken mot läraren är "de pratar mitt språk". Många gånger undrade publiken om alla tre skådespelarna kunde svenska och arabiska? - Hur kunde de annars förstå varandra? Det skapade frågor även om teater och om samspel på scenen.
Barnens egna sagor
Barnen uppmuntrades att skicka in egna sagor till Sagodepartementet och fick förfrankerade kuvert med sig hem.
”(Sagorna)… var mycket uppskattad av såväl elever som personal. Med enkla medel, rekvisitan och de arabiska inslaget blev så effektfullt. Det var så härligt att se våra arabisktalande elever som verkligen lystrade till och fick en helt annan förståelse för innehållet i pjäserna. Eftersom många av våra funktionshindrade elever har svårt för miljöombyte var det bra att ni kunde komma till skolan istället.” Lärare Örtagårdsskolan
