Rekvisitaavdelningen är en viktig del av teaterns magiska värld. Här jobbar Linda Täck, Ulrika Fredriksson-Bostrom och Åsa Isacsson bakom kulisserna och skapar liv åt rollkaraktärernas världar i varje föreställning. Deras förmåga att omvandla idéer till verkliga föremål visar på kreativitet, hantverk och passion som är nödvändiga för att skapa oförglömlig teaterkonst.

Vid arbetsbordet står Ulrika och skapar kycklingfiléer av skumgummi, latex och lim. Hon målar dem också så att de ser så där härligt nystekta ut. I föreställningen En familj som har premiär om en månad ingår en scen med en familjemiddag som spårar ur. Kycklinggrytan lär nog flyga all världens väg under skådespelarnas slagsmålsscener, så då är det tur att det inte bara är riktig kyckling på faten.

Att vara en rekvisitör på teatern innebär att vara lite av en trollkonstnär som skapar föremål och miljöer som låter skådespelarna och publiken stiga in i en värld av fantasi. Den grundläggande arbetsuppgiften för Linda, Ulrika och Åsa är att utifrån manus och scenografen och regissörens vision ta fram både möbler och spelrekvisita som krävs för att förstärka berättelsernas autenticitet:

– Att ta fram kan betyda både köpa in och tillverka, säger Linda. Om vi inte har det på lagret så försöker vi köpa det, och rymms det inte i budgeten så försöker vi låna eller hyra. Och om det är något som inte finns tillverkar vi det. Vi har även attributmakare på teaterns verkstäder, som tillverkar rekvisita som inte finns. Så fort det ska tillverkas något som kanske tar flera veckor i anspråk, som den stora Puck-dockan i En midsommarnattsdröm, så blir det attributmakarens jobb.

Det finns olika vägar att gå för att bli rekvisitör. Linda, Ulrika och Åsa har alla gått Nordiska scenografiskolan i Skellefteå, som idag bedrivs av Luleå tekniska universitet. Det finns också andra sätt att bli rekvisitör, inklusive lärlingsprogram och konstnärliga hantverksfärdigheter. För att arbeta som rekvisitör behöver du ha en bredd av kunskaper, från stilhistoria och teaterhistoria till fysisk styrka och nyfikenhet som drivkraft:

– Du ska kunna allt från att duka snyggt och dekorera till mer grovjobb, säger Åsa. Vi kanske ska ha en scen fylld med sågspån till exempel. Du behöver också ha ett estetiskt sinne och vara konstnärligt kunnig.

Att vara nyfiken och påhittig är också något av det viktigaste:

– Ja man får inte vara rädd för att lyfta luren och ställa frågor, skrattar Ulrika. Det behövs ett stort kontaktnät för att hitta saker. När man försöker hitta saker skapas hela tiden nya relationer till folk och sedan har man de där kontakterna med sig nästa gång. Den personliga kontakten Bengt på sjukhuset i Malmö har varit ovärderlig och är ett fint exempel på någon som alltid fixade fram grejer, allt från sjukhussängar och droppställningar. Idag kan man ju också hitta mycket på nätet, men det bästa är alltid att ha ett brett kontaktnät.

I uppsättningen av Tjechovs pjäs Måsen på Intiman för ett par år sedan behövdes två väldigt specifika måsar som skulle vara uppstoppade. Linda var på ständig måsjakt inför pjäsen och kom i kontakt med en man på Spillepengens fågelskydd som både rehabiliterar och avlivar fåglar som skadats i t ex trafiken:

– Till slut hade jag typ sex måsar i frysen som jag fått av honom, berättar Linda. Jag skickade de finaste exemplaren till en konservator i Piteå som vi använt oss av många gånger och han är van vid våra lite annorlunda önskemål. En av måsarna skulle se nyskjuten ut och dingla med huvudet. Det skulle också finnas med en mås som trycktes upp i en skådespelares ansikte men den måsen fick jag tillverka själv.

Att tillverka mat som ska se ut som riktig mat kan vara en utmaning där man måste vara finurlig. Kycklingfilén i En familj är ett exempel och i föreställningen Rädsla urholkar själen kastades det smörgåstårta i en våldsam scen. Den gjordes på bl a raklödder och skumgummi för att slippa fläckar på kläder och dekor. Just nu letar Linda efter massor av blå piller som ska användas i En familj. Tabletter som helst inte har för stark mintsmak eftersom skådespelaren i föreställningen ska äta så mycket av dem, annars finns det risk för magknip. 

Linda, Ulrika och Åsa arbetar också bakom scen när en teaterföreställning spelas:

– Det är en härlig gemensamhetskänsla att jobba under tiden en föreställning spelas, tycker Åsa. Alla bakom och på scen är en kugge i hjulet, och alla behövs för att skapa föreställningen.

Rekvisitayrket blir aldrig tråkigt. Varje teateruppsättning är ett nytt projekt att ta tag i och rekvisitörerna är med tidigt i processen. Redan från ritningsinlämning fram till en färdig föreställning – från ax till limpa.

– Varje pjäs har sina utmaningar och man är aldrig fullärd som rekvisitör. Hinner vi går vi gärna kurser för att att bredda vår kompetens. Jag har gått alla möjliga kurser, allt från att texta kalligrafi, tillverka vackra pappersblommor och pyroteknik, säger Linda.

FAKTA OM REKVISITÖRSYRKET

På Malmö Stadsteater arbetar 3 heltidsanställda rekvisitörer.
Som rekvisitör ansvarar du för all rekvisita före, under samt efter både föreställningar och repetitioner. Rekvisitören köper in, hyr, lånar eller ser till att inredningsdetaljer, möbler och andra föremål blir tillverkade. I ansvaret ingår både framtagning av rekvisita och lagring. Du ansvarar också för att all rekvisita och inredning kring en teaterproduktion finns tillgänglig och är på rätt plats vid rätt tid. Det är ett arbete som sker i samarbete med regissörer, scenografer och producenter.

På Nordiska scenografiskolan, som finns under Luleå tekniska universitet, kan du utbilda dig inom scenografi eller attributmakeri. Två kunskaper du behöver när du jobbar med rekvisita. Det finns även utbildningar på Tillskärarakademien samt lärlings- och hantverksutbildningar.

LÄS MER:

Vad gör en dramaturg på teatern?

Vad gör en inspicient på teatern?

Vad gör en kostymdesigner och skräddare på teatern?

Vad gör en scenmästare?

Vad gör en sufflör?