Med ambitionen att alla Malmöbarn ska känna sig hemma på Malmö Stadsteater arbetar Unga Teaterns pedagoger med att hitta ett sätt att få det konstnärliga och det pedagogiska att gå sida vid sida. Sedan Stora Teaterkursen startade 2010 har den blivit något av ett succéprojekt i Malmös skolor.

Anna Hellerstedt och Karim Rashed är dramapedagoger på Unga Teatern, och jobbar med all den verksamhet som kanske inte syns för allmänheten. De har också hjälp av ytterligare två pedagoger. Genom Stora Teaterkursen har de en nära kontakt med skolans värld. Karim var med när fröet till Stora Teaterkursen såddes 2010:

– Teaterledningen ville stärka vår relation till den unga publiken. Att vi skulle få direktkontakt med dem så att alla Malmöbarn skulle känna sig hemma på Malmö Stadsteater. Tanken var att barnen skulle känna att det här är deras teater, och att här görs teater av deras böcker och berättelser. Vi behöver ha den här nära kontakten med barn och unga för de är vår viktigaste publik, menar Karim.

Konst och pedagogik i symbios

Stora Teaterkursen startade som ett pilotprojekt med 11 skolklasser från olika delar av Malmö. Från början var det ett självständigt projekt och inte en del av Skapande skola som det är nu. Intresset blev väldigt stort redan från början, och året efter blev det hela 44 klasser som ville gå kursen. Under säsongen 2015/2016 deltar 60 skolklasser. Dessutom pågår Intensivkursen och Lilla Teaterkursen, och flera skräddarsydda specialkurser ute i regionen. Unga Teaterns pedagoger möter nära 100 skolklasser under en säsong. Både Anna och Karim talar om vikten av att kombinera det konstnärliga med det pedagogiska:
– Vi vill prata konst med barnen och hitta ett sätt att få det pedagogiska och konstnärliga att gå sida vid sida, säger Anna. De är inte två skilda saker, de hör ihop. Även om vi kommer till skolan och jobbar konstnärligt så lär de sig en massa saker som är pedagogiska, t ex att jag måste vänta in en replik från min klasskompis, de lär sig att samarbeta.
– För mig hänger det ihop, säger Karim. Flera pedagogiska syften finns redan i teater som konstform, och många lärare strävar efter att aktivera barnens fantasi, att de ska tala bra med varandra, vara tydliga, och använda sitt kroppsspråk. Allt detta finns redan i teaterns språk.

Mötet med skolans värld

Unga Teatern når ut till stora delar av Malmö och jobbar på skolor i alla stadsdelar och möter därmed barn både inne i stan och i förorten. Stora Teaterkursen riktar sig främst till årskurs 3 till 5, därför att barnen då är i en bra ålder där de kan kommunicera, ta till sig kunskap och erfarenheter, och vågar testa nya saker. I de här åldrarna är de också bra på att jobba i grupp.
– Det är jätteviktigt att ha en god kontakt med lärarna, och det mesta löser sig om vi har det, förklarar Anna. Eleverna deltar utifrån sina förutsättningar. Om någon t ex varit med i teaterövningarna men sedan blir för blyg vid uppvisningen då kan hen vara med ändå och göra annat, som att vara teatertekniker, tända och släcka lampor, och att hjälpa till med rekvisita. Då är man ändå med och i högsta grad delaktig. De flesta barnen vill delta, men det är inget tvång.
– Vi har lärt oss mycket om hur kursen ska fungera för alla oavsett vad de har för förutsättningar, säger Karim. Elever med koncentrationssvårigheter, särskilda behov, eller ingen kulturvana är det mycket värt att ha direktkontakt med. Vissa elever som inte annars tagit plats i klassen lyste bra i Stora Teaterkursen. De var aktiva och delaktiga, så att även deras lärare såg skillnad och blev superglada av att se detta. Det är ett bra tillfälle för dessa barn att visa vad de kan och vill.

Vad är det svåraste när ni kommer till en skola och möter en ny klass?
– Det svåraste är när vi kommer till en klass som inte har någon sammanhållning, berättar Karim. Då måste vi ändra våra förväntningar, eller hela upplägget och börja med det pedagogiska att få ihop klassen. Det tar energi och tid, men det måste göras för annars funkar inte vårt konstnärliga syfte. Då fokuserar vi på övningar som handlar om samarbete och att acceptera varandra. Anna förklarar att då tar det pedagogiska över från det konstnärliga:
– Vissa saker måste finnas där, de måste vara trygga med varandra. Finns inte tryggheten så blir det som att utsätta dem för varandra och det vill vi absolut inte. Då blir det fokus på ett gott klimat. Vi har ju en kursplan vad vi ska göra vid varje besök, men HUR vi gör det måste vi anpassa efter klassens behov, huret är olika.

Forskningsrapporten

Under läsåret 2013/2014 följde forskarna Balli Lelinge och Jonas Alwall från Malmö Högskola arbetet med Stora Teaterkursen ute i skolorna. De följde två av dramapedagogerna i deras arbete och kan i sin rapport Stora Teaterkursen: effekter och möjligheter konstatera att Stora Teaterkursen utifrån sina egna målsättningar framstår som en mycket lyckad satsning. I forskningsrapporten påpekas dessutom att kursen ger verktyg som är livsviktiga för elevernas utveckling, självförtroende och kamratskap. Hur känns det att få så gott betyg av två experter?
– Det är självklart en väldigt fin bekräftelse på kursen och vårt arbete, säger Anna. Allt vi egentligen redan visste fick vi bekräftelse på, och det känns jätteskönt. Vi fick helt enkelt en bekräftelse på att Stora Teaterkursen fungerar och gör skillnad. Dramapedagogik ses ju fortfarande som ganska flummigt i skolans värld, och därför är rapporten viktig då den visar på alla positiva effekter.