”Invandring, identitet, demokrati och kvinnors samtycke – inte så annorlunda från Europa idag!”
2019-10-17
Den skotske dramatikern David Greig är en av Storbritanniens mest produktiva och spelade dramatiker. Sedan 2016 är han också konstnärlig ledare för Royal Lyceum Theatre i Edinburgh. Urpremiären för David Greigs dramatisering av The Suppliant Women ägde rum på just Royal Lyceum Theatre i Edinburgh i oktober 2016. Uppsättningen var ett samarbete med Actors Touring Company och har också satts upp på The Young Vic i London. Här berättar han om arbetet med att komma berättelsen riktigt på djupet, och den arkeologiska teaterforskning han gör för att förstå hur de antika grekiska föreställningarna verkligen skapades där och då. 
Du har gjort en hel del forskning om teatern i det antika Grekland, vilka metoder har du använt och hur kom det sig att du blev intresserad av ämnet?
– Forskningen är verkligen ett delat projekt mellan mig själv, Ramin Gray, John Browne och Sasha Milavic-Davies. Det började när vi startade arbetet med The Suppliant Women. Ramin och John var mycket glada över möjligheten att upptäcka de ursprungliga produktionsmetoderna för denna uppenbarligen mycket konstiga och antika pjäs. Sedan kom Sasha och jag ombord och vi blev också smittade av en önskan att FÖRSTÅ Aischylos och hans värld. Ju mer vi fick veta, desto mer blev pjäsen förståelig för oss. Till exempel hur den är nära kopplad till demokratins födelse i Aten, och att det är första omnämnandet av begreppet demokrati i litteraturen! När vi väl hade påbörjat vår resa kunde vi inte sluta.
Därefter blev vi besatta av de två saknade pjäserna i trilogin: Egypterna och Danaiderna. Vi talade med akademiska experter som professor Edith Hall eller professor Oliver Taplin. Vi reste till Grekland. Vi läste akademiska artiklar och Ramin och Sasha reste till och med till Tyskland för att prata med en teaterforskare om pjäserna.
Vi har helt enkelt blivit förtrollade av dessa saknade teaterstycken, och beslutat att på något sätt försöka göra det omöjliga möjligt, att förflytta oss till en plats där vi kan återskapa pjäserna ur ingenting annat än pyttesmå kvarvarande textfragment.
Det är en galen handling, men också en ädel, tror jag.
Hur är Aischylos relevant för dagens politiska situation?
– Aischylos var den första dramatiker som skrev tragedier. Han skrev vid en tidpunkt då Aten, som var centrum för ett enormt handelsimperium, stod inför en invandringsvåg. Staden experimenterade med demokrati och – eftersom bara manliga medborgare kunde rösta – tvingades Atens folk att fundera på vem som hade rätt att vara medborgare.Vad betyder det att höra till? Är det födelserätt? Är det bostad? Är det gemensamma värderingar? I Aten beslutades att för att vara medborgare måste du ha en atensk mor. Detta innebar då att män inte kunde gifta sig med vem som helst. De var tvungna att gifta sig med en kvinnlig medborgare från Aten. Så plötsligt hade atenska kvinnor lite mer makt. Deras samtycke var nödvändigt för att en man skulle kunna få atenska barn.
Med hänsyn till allt detta ser vi att när Aischylos skrev Suppliant Women skrev han en pjäs för en stad som var djupt bekymrad över invandring, identitet, demokrati och kvinnors samtycke… inte så annorlunda från Europa idag! 
Vad är körens roll i den här pjäsen?
– The Suppliant Women är ovanlig eftersom kören spelar en så stor roll. Kanske den största rollen i all grekisk teater. Stycket är också ovanligt eftersom kören är huvudpersonen. Den har inverkan och funktion, önskningar och mål. I pjäsen har kvinnorna anlänt vid Argos stränder och ber om asyl. De hävdar att de bör få asyl eftersom de ska tvingas gifta sig, och eftersom deras förfäder är grekiska. Folket i Argos måste bestämma om de ska ta emot kvinnorna.
Kören sjunger, dansar, lockar, vädjar och till och med hotar för att uppnå den säkerhet de längtar efter. De är pjäsens energi, de är pjäsens bultande hjärta! 
Teaterns sociala funktion var mycket viktig i antika Grekland, hur visar vi det i en modern produktion?
– Teater hade många funktioner i Aten. Det var en religiös ceremoni, till ära för Dionysos, guden för trans, dans och vin. Det var ett medborgerligt evenemang, med teaterföreställningar sponsrade av rika medborgare, och i körerna deltog stadens unga män. Det var en politisk händelse, där pjäsernas teman diskuterade frågor och idéer ur dagens politik – makt, krig, kvinnors rättigheter och så vidare. Det var också en oerhört sensuell händelse, med mat, musik, dans, skratt och – när solen gick ner över Akropolis – spänning och katarsis.
Vi har bestämt oss för att försöka återskapa några av dessa funktioner i vår dramaturgi. Vi har fokuserat på kören och den rituella aspekten av pjäsen, i stället för på intrig och handling.Vi har försökt skapa en iscensatt miljö som liknar antikens nakna, tomma utrymmen. Vi skålar också för Dionysos innan föreställningen börjar.
Vi försöker i allt vi gör att lära av Aischylos själv ... hur skulle han ha gjort? Det är vårt mål.
DE SKYDDSSÖKANDE KVINNORNA spelas på Intiman t.o.m. 9 november 2019.
