Det här är ett lärarmaterial till föreställningen Vildanden av Henrik Ibsen. Här hittar du handlings- och karaktärsbeskrivningar, intervju med regissören, tematik och diskussionsfrågor, samt tips på böcker och filmer relaterade till Vildandens tematik.

Vildanden på Malmö Stadsteater 2025 är en spännande och annorlunda upplevelse. Den tyske regissören Stefan Pucher ger Henrik Ibsens klassiska drama en helt ny och modern tolkning. Föreställningen väcker frågor om hur gamla berättelser kan kännas aktuella idag. Vad i pjäsen kan vi fortfarande relatera till? Hur kan en klassisk historia berättas på ett nytt sätt? Genom att jämföra originalet med moderna tolkningar kan vi förstå varför vissa berättelser fortsätter att vara viktiga genom tiderna. 

HANDLINGSBESKRIVNING

Henrik Ibsens Vildanden (1884) är ett drama om sanning, illusioner och familjehemligheter. Pjäsen kretsar kring familjen Ekdal, där illusionen av ett harmoniskt liv långsamt krackelerar när obekväma sanningar avslöjas.

Hjalmar Ekdal lever med sin hustru Gina och deras älskade dotter Hedvig i ett till synes lugnt hem. De driver en liten fotoateljé och har en vindslya där Hedvig tar hand om en skadad vildand – en symbolisk figur för både henne själv och familjens ömtåliga tillvaro.

I hushållet bor även gamle Ekdal, Hjalmars far, en tidigare framstående officer som genom en skandal, delvis planerad av hans tidigare affärspartner Werle, nu tvingas leva i skam och fattigdom. För att fly sin misär har han skapat en fantasivärld på vinden, där han jagar kaniner och vårdar vildanden tillsammans med Hedvig. Hans dagliga jaktlek på vinden blir en tragikomisk bild av människans behov av illusioner för att uthärda livet.

När Gregers Werle, en gammal vän till Hjalmar, återvänder till staden, rör han upp det förflutna. Gregers är son till den förmögne affärsmannen Werle och är övertygad om att sanningen är nyckeln till lycka. Han avslöjar att Gina en gång haft en relation med hans far och antyder att Hedvig kanske är Werles dotter.

Hjalmar, som ser sig själv som en idealistisk konstnär och uppfinnare, blir djupt skakad av sanningen. Hans självbild rämnar, och han stöter bort sin familj. Den unga Hedvig, som desperat försöker återfå sin fars kärlek, offrar sig genom att skjuta vildanden – i hopp om att det ska blidka Hjalmar. Tragiskt nog skjuter hon sig själv av misstag, vilket leder till pjäsens ödesdigra slut.

Vildanden är en pjäs om människans behov av illusioner och hur sanningen inte alltid befriar, utan kan förstöra. Gamle Ekdal blir en tragisk figur som speglar denna tematik – en man som överlever genom att klamra sig fast vid sina egna fantasier. Ibsen ifrågasätter om det är bättre att leva i lycklig okunskap eller att konfrontera en smärtsam verklighet – en fråga som gör dramat relevant idag.

VEM ÄR VEM I VILDANDEN?

Här kommer en beskrivning av föreställningens karaktärer:

Hjalmar Ekdal är fotograf som lever i ett slags självbedrägeri. Han tror sig vara en stor konstnär och uppfinnare men undviker att konfrontera verkligheten. Hjalmars liv rämnar när sanningen om hans familj avslöjas. Hjalmar spelas av Johannes wanselow.

Gina Ekdal är gift med Hjalmar. Hon är den som i verkligheten bär upp familjen, både ekonomiskt och känslomässigt. Hon har ett förflutet som hembiträde hos Grosshandlare Werle, och det antyds att hennes dotter Hedvig kan vara Werles biologiska barn. Gina spelas av Karin Lithman.

Hedvig Ekdal är Hjalmars och Ginas dotter. Hon fyller snart 14 och är en livlig flicka som avgudar sin far. Hon har en ärftlig ögonsjukdom och riskerar att bli blind. Hedvig har ett starkt band till vildanden, som hon ser som en symbol för sig själv. Hon blir ett tragiskt offer för den vuxna världens svek. Hedvig spelas av Ida Knapp Drougge.

Gamle Ekdal är Hjalmars far. Han är en förvirrad äldre man som tidigare var löjtnant men blev fälld för ett brott och satt i fängelse. Han lever nu i en illusion av sitt forna liv genom att jaga inne i en påhittad skog på vinden. Ekdal spelas av Fredrik Gunnarson.

Gregers Werle är Grosshandlare Werles son och pjäsens idealistiska sanningssägare. Han vill avslöja lögnerna i familjen Ekdals liv men förstår inte konsekvenserna av sin sanningstörst. Hans avslöjanden leder till det tragiska slutet. Gregers spelas av Bashkim Neziraj.

Relling är en läkare och cyniker som förstår människors behov av illusioner för att kunna leva. Han fungerar som en motpol till Gregers Werle och ser hans sanningssökande som skadligt. Relling spelas av Henrik Svalander.

Molvik är en före detta guvernant och vän med Relling. En komisk figur men visar också på människors bräcklighet. Hon bidrar till att belysa pjäsens teman om misslyckande och självbedrägeri. Molvik spelas av Susanne Karlsson.

Grosshandlare Werle är en rik affärsman och Gregers far. Han har en komplicerad relation till sin son och antyds ha haft en affär med Gina Ekdal. Han representerar en cynisk livshållning där man undviker sanningen för att undgå lidande. I föreställningen syns han i filmade projektioner.

HENRIK IBSEN – en av världens största dramatiker

Henrik Ibsen, född 1828 i Skien, Norge, räknas som en av världens största dramatiker och en banbrytare inom teatern. Han lade grunden för det moderna dramat med sina skarpa analyser av samtidens sociala och moraliska frågor. Under sin livstid uppfördes hans pjäser på scener runt om i Europa, och han är än idag, vid sidan av Shakespeare, en av de mest spelade dramatikerna i världen.

Exil och internationellt perspektiv
Ibsen var missnöjd med kulturklimatet i Norge och valde därför att leva större delen av sitt vuxna liv i exil, framför allt i Italien och Tyskland. Han lämnade Norge 1864 och återvände först 27 år senare. Hans exil var dock inte en flykt undan sitt hemland, utan snarare ett sätt att frigöra sig från de sociala och konstnärliga begränsningar han upplevde där.

Den litterära banan tar form
Hans litterära bana inleddes med dramat Catilina (1850), som skrevs medan han förberedde sig för sin studentexamen. Trots att pjäsen aldrig spelades, banade den väg för hans framtida författarskap. Tidiga verk publicerades ofta som läsdramer och sattes inte upp på teaterscenen. Det historiska dramat Kongsemnene (1863) räknas som hans första stora framgång och markerade starten på en serie inflytelserika verk, däribland de idédrivna pjäserna Brand (1866) och Peer Gynt (1866). Dessa verk gjorde Ibsen snabbt till en av Skandinaviens mest omtalade författare.

Samhällskritik och debatt
Ibsens pjäser präglades av hans vilja att ifrågasätta samhällets normer och utmana invanda strukturer. Hans realistiska samtidsdramer är kända för att ”sätta problem under debatt”. Samfundets støtter (1877) väckte stor uppmärksamhet genom att exponera dubbelmoral och hyckleri, medan Et dukkehjem (1879) skapade internationell debatt genom att ifrågasätta kvinnans roll och frihet inom äktenskapet. John Gabriel Borkman (1896) är en av hans sista realistiska pjäser och belyser mänskliga ambitioner och förlustens pris.

Kvinnliga karaktärer och inre konflikter
Många av Ibsens verk lyfter fram kvinnliga huvudkaraktärer och deras inre konflikter. Bland dessa märks Gengangere (1881), som belyser familjehemligheter och socialt stigma, Rosmersholm (1886), en pjäs om moraliska val, Fruen fra havet (1888), som utforskar frihet och skyldigheter, och den psykologiska klassikern Hedda Gabler (1890), där en komplex och motsägelsefull kvinna står i centrum.

Från realism till symbolism
Utöver sina realistiska dramer skrev Ibsen också symbolistiska pjäser, däribland den banbrytande Vildanden (1884). I detta verk utforskas livslögnernas destruktiva kraft och deras inverkan på familjen, ett tema som gör pjäsen tidlös och universell. Genom sitt symboliska uttryck och suggestiva bildspråk skildrar Ibsen de djupare, ofta omedvetna, krafter som styr människors liv.

Ett arv som lever vidare
När han 1891 slutligen återvände till Norge var han en erkänd och hyllad dramatiker, men han hade svårt att anpassa sig till det norska kulturlivet igen. Han bosatte sig i Kristiania (nuvarande Oslo), där han levde sina sista år fram till sin död 1906. Trots att han var tillbaka i sitt hemland förblev han i mångt och mycket en världsmedborgare, en författare vars tankar och teman sträckte sig långt bortom Norges gränser.

Henrik Ibsens inflytande på teaterhistorien är enastående. Hans verk fortsätter att inspirera och utmana både publik och konstnärer, och hans idéer om individens och samhällets dynamik är lika aktuella idag som under hans egen tid.

INTERVJU MED REGISSÖREN STEFAN PUCHER

Stefan Pucher är en av Tysklands mest framstående teaterregissörer, känd för sitt experimentella tillvägagångssätt till klassikerna. Hans uppsättningar är visuellt slående, tekniskt nyskapande och ofta genomsyrade av svart humor.

Det här är den andra Ibsen-uppsättningen du gör här på Malmö Stadsteater. Vad fick dig att vilja återvända till oss och till Ibsens värld?

– Efter Borkmania hade jag en längtan efter att komma hit igen och arbeta mer som jag vanligtvis gör i Tyskland, med både teater och film samtidigt. Och Ibsen är intressant för att han är en så stark observatör av människan, både det fula och det fina, och hennes små lögner och brister. Och den blicken är skoningslös men den är också kärleksfull. Han älskar oss människor samtidigt som han skärskådar oss.

Vad intresserar dig med Vildanden?

– För mig handlar Vildanden mycket om förlust. Den här familjen som fallit ekonomiskt och statusmässigt, och det de försöker göra är att skapa en alternativ verklighet. Det de skapat uppe på vinden går att likna med en virtuell verklighet. Som i Spielberg-filmen Ready Player One eller nåt. De flyr in i eskapism och stänger ute verkligheten. Och jag kanske är gammalmodig som pratar om klass, men här har du en man från en högre klass som kommer in i deras värld och anser sig ha en massa “goda råd” till dem. Och som många gånger när överklassen ska ge utsatta människor “goda råd” så leder det till deras förstörelse. Så det finns mycket intressant i den här pjäsen, och mycket jag först upptäckte nu när vi började arbeta med den.

Dramatiker Malte Ubenauf som bearbetat Vildanden för den här uppsättningen har också fört in texter av den tyske författaren Rainald Goetz. Vad tillför Goetz texter?

– För mig skapas alla uppsättningar först när man börjar repetera med skådespelarna och blandningen av Ibsens Vildanden och Rainald Goetz texter har varit en sådan sak jag inte visste var det skulle leda innan vi började repa. Men det tillför något som är bortom intrig och handling. De är uppbrutna och fragmentariska, precis som karaktärernas inre.

Du brukar insistera på att Ibsen är rolig. Vad anser du är roligt med Vildanden?

– När någon säger något utan att ha någon som helst idé om hur mottagaren kommer tolka det. Huruvida mottagaren kommer se igenom lögnen eller läsa mellan raderna. För mig är Hjalmar en Homer Simpson-figur, han är helt omedveten om hur patetisk han och hans drömmar om sin stora uppfinning framstår. Han och hans familj spelar upp en föreställning både för varandra och för andra, men de, och framför allt Hjalmar, är hopplöst omedvetna om hur genomskådlig föreställningen är. Och i det finns det något som både är komiskt och tragiskt samtidigt.

TEMATIK OCH DISKUSSIONSFRÅGOR

Sanning och lögn

"Tar du livslögnen från en genomsnittsmänniska tar du omedelbart lyckan från denne."

Ibsens Vildanden kretsar kring frågan om sanningen alltid är det bästa alternativet. Gregers Werle ser sig själv som en sanningssägare som vill befria andra från lögner och illusioner. Men vad händer när sanningen hotar att förstöra människors liv och lycka? Pjäsen utforskar hur lögner kan fungera både som skydd och som fångenskap.

• Diskussionsfrågor
  Vad innebär det att leva med en lögn? Kan det vara nödvändigt ibland?
  Vilka konsekvenser får Gregers jakt på sanningen?
  Finns det situationer där det är bättre att förbli ovetande? Varför eller varför inte?
  Hur använder karaktärerna lögner för att skapa en bättre verklighet för sig själva?

Familj och relationer

Familjedynamiken i Vildanden är komplex och skör. Alla relationer präglas av osäkerhet, beroende och förväntningar. Pjäsen ställer frågor om vad som utgör en "riktig" familj och om lojalitet alltid är självklar. Dessutom får vi se hur hemligheter kan splittra eller hålla samman en familj.

• Diskussionsfrågor
  Hur beskrivs relationen mellan Hjalmar och hans dotter Hedvig?
  Vilka förväntningar finns mellan de olika familjemedlemmarna?
  Hur påverkar lögner och hemligheter familjen Ekdal?

Frihet och fångenskap

Vildanden som hålls fången på vinden blir en symbol för karaktärernas egna liv. Hedvig, Hjalmar och till viss del Gina lever alla i en illusion som skyddar dem från en hård verklighet. Men vad innebär frihet? Är det att känna till sanningen, eller att få leva i en drömvärld? Genom hela pjäsen kämpar karaktärerna mellan att vilja vara fria och att behöva vara fast i sina livsroller.

• Diskussionsfrågor
  Vad tycker du symboliserar vildanden i pjäsen?
  På vilka sätt är karaktärerna fångna – både fysiskt och mentalt?
  Vilka paralleller kan dras mellan Hedvig och vildanden?
  Kan sanningen vara en form av fångenskap? Varför eller varför inte?

Idealism kontra pragmatism

Gregers Werle representerar idealismens kompromisslösa sanningstörst, medan de andra karaktärerna, särskilt Gina och doktor Relling, representerar en mer praktisk syn på livet. Pjäsen ifrågasätter om idealismen alltid leder till det bästa resultatet, eller om den kan vara destruktiv. Relling menar att ”livslögnen” är det som håller människor uppe – men vad händer när någon försöker krossa den?

• Diskussionsfrågor
  Är Gregers en hjälte eller en destruktiv kraft? Varför?
  Vad innebär "livslögnen" i pjäsen, och hur påverkar den karaktärerna?
  Håller du med Relling om att vissa människor behöver illusioner för att orka leva?
  Finns det exempel i dagens samhälle där idealism ställs mot pragmatism?

Identitet och självbild

Flera av karaktärerna i Vildanden kämpar med sin självbild. Hjalmar vill se sig själv som en stor uppfinnare, trots att han lever på andras välvilja. Gregers vill se sig som en moraliskt upphöjd sanningssägare, medan Hedvig kämpar med att förstå sin plats i världen. Pjäsen visar hur vår identitet kan bygga på illusioner – och vad som händer när de ifrågasätts.

• Diskussionsfrågor
  Hur ser Hjalmar Ekdal på sig själv, och hur stämmer det med verkligheten?
  På vilka sätt försöker Gregers styra andras självbild?
  Hur påverkas Hedvigs självkänsla av det hon får veta om sin bakgrund?
  Vad händer med en person när den tvingas omvärdera sin identitet?

Makt och klass

Pjäsen belyser klassklyftor och maktförhållanden genom kontrasten mellan familjerna Werle och Ekdal. Gamle Ekdal har fallit från en hög social position, medan Hjalmar lever med illusionen om att vara mer betydelsefull än han egentligen är. Werles makt och pengar styr i det fördolda, och Ibsen visar på hur klass kan forma människors möjligheter och begränsningar.

• Diskussionsfrågor
  Hur skildrar Ibsen klassamhället genom familjerna Werle och Ekdal?
  Vilken roll spelar ekonomi och social status i karaktärernas öden?
  På vilka sätt ser vi klasskillnader i dagens samhälle, och kan vi hitta paralleller till pjäsen?
  Hur påverkar maktstrukturer relationerna mellan karaktärerna?

Experimentera med klassiska pjäser

Att hålla de klassiska pjäserna levande är ett av Malmö Stadsteaters uppdrag. Men hur gör vi gamla berättelser relevanta idag?

• Diskussionsfrågor
  Hur kan en modern tolkning av Vildanden förändra publikens förståelse av pjäsen? 
  Vilka element i en klassisk pjäs är viktiga att bevara, och vad kan förändras för att göra den mer aktuell?
  Kan en radikal omtolkning av en klassisk pjäs göra att den förlorar sin kärna, eller kan det snarare fördjupa dess betydelse?
  Hur kan teknik (ljus, ljud, video, VR etc.) bidra till att skapa en nyskapande version av en klassisk pjäs? Påverkar det visuella greppet i Vildanden själva handlingen? 
  Vad betyder det att ”hålla en klassiker vid liv”? Är det genom att behålla den som den är, eller genom att förändra och anpassa den till vår tid?
  Om ni skulle göra en egen version av Vildanden, vilka aspekter skulle ni förändra eller lyfta fram?

FÖRDJUPNINGSTIPS

Böcker

Figueiredo de, Ivo, Henrik Ibsen: Mennesket og masken, 2006. En av de mest omfattande och välskrivna biografierna om Ibsen. Den går på djupet i hans liv, relationer och den dramatiska utvecklingen av hans författarskap. Finns i norsk och engelsk översättning.

Knausgård, Karl Ove, Min kamp, 2009. Utforskar självbedrägeri, självinsikt och relationer på ett rått och naket sätt.

Lysell, Roland (red.), Ibsens kvinnor – tolkade av scenens kvinnor, Ellerströms förlag 2011.

Moi, Toril, Henrik Ibsen and the Birth of Modernism, 2006. En djupgående analys av Ibsens betydelse för modernismen och hans roll i utvecklingen av det moderna dramat.

Ullmann, Linn, De oroliga, 2015, En autofiktiv berättelse om föräldrar, barn och den sköra sanningen i relationer.

Filmer och TV-serier

Vildanden, regi Bo Widerberg, 1989. Klassisk svensk filmatisering av Ibsens pjäs med bl a Stellan Skarsgård, Pernilla August, Tomas von Brömssen, Per Oscarsson, Melina Kinnaman och Sten-Åke Cederhök. Finna att se på SVT Play: https://www.svtplay.se/vildanden

Festen, regi Thomas Vinterberg, 1998.
En dansk Dogma-film där en son avslöjar en mörk familjehemlighet under sin fars födelsedagsfest. Brutalt och starkt drama om sanningens pris.

August: Osage County, regi John Wells, 2013. En familj återförenas efter faderns död och gamla sår rivs upp. Bygger på en pjäs med liknande tematik som Ibsen.

Big Little Lies, regi David E. Kelley, 2017-2019, Lögner, vänskap och mord.

På webben

IBSEN Museum & Teater – upptäck Henrik Ibsens värld