Det här är lärarmaterial för föreställningen Hedda Gabler som spelades under hösten 2022 på Intiman. Här hittar du beskrivningar om pjäsens handling och dess karaktärer, information om dramatikern Henrik Ibsen som skrivit pjäsen, och en filmserie med regissören Ragna Wei och en av skådespelarna. Det finns också diskussionsfrågor att reflektera kring efter besöket. Längst ner på sidan hittar du även massor av inspirationsmaterial i form av bland annat lästips, filmer och radioprogram. Om du vill veta mer om föreställningen kan du läsa om det i spelarkivet.

 

VAD HANDLAR PJÄSEN OM?

Hedda är nygift med Jörgen men känner en tomhet och är uttråkad. Vad är det för mening med allt? Hon längtar efter frihet men måste utåt upprätthålla deras sociala ställning. Heddas handlingar blir alltmer manipulativa och oberäkneliga, med katastrofala konsekvenser för alla inblandade…

Handlingen utspelar sig under 36 timmar i Hedda och Jörgen Tesmans nya hus. Hedda, dotter till General Gabler, och hennes akademiske make Jörgen har återvänt hem efter deras sex månader långa smekmånad. Juliana, Jörgens faster, väntar med spänning på beskedet om att Hedda är gravid. Hon tycker att Hedda med sin sociala status är ett riktigt kap. För Hedda är äktenskapet bekvämt. Jörgen är en pålitlig man, och med hans kommande professur säkrar Hedda den status hon är van vid. Men redan från början står det klart att Hedda känner sig instängd i medelklasslivet, hon längtar ut och vill ha kontroll över sin egen framtid.

 

Hedda hävdar sin dominans i sitt nya hem genom att behandla tjänsteflickan Berta med respektlöshet och slugt förolämpa Faster Juliana. Hon gör klart att hon inte har något intresse av att passa in i Jörgens familj, men av detta märker Jörgen ingenting. Han är fortfarande naivt positiv till deras framtid tillsammans.

 

När Eilert Lövborg, Jörgens akademiska motståndare, kommer till stan förändras vardagslivet. Eilert är känd för sitt destruktiva liv med mycket fest och alkohol. Men tack vare hjälp från Thea Elvsted, Heddas gamla skolkamrat, har han förändrat sitt liv och skrivit en mycket framgångsrik bok inom samma forskningsområde som Jörgen. Thea har varit Eilerts musa, och hon har lämnat sin man för honom. Jörgen får höra av vännen domare Brack George att den professur han var så gott som lovad potentiellt skulle kunna ges till Eilert istället, och han varnar Hedda för att de nu måste hålla i pengarna och begränsa sina utgifter.

 

När Eilert besöker Tesman säger han till Jörgen att han inte kommer att kandidera till professuren och avslöjar att han och Thea har arbetat på ett nytt manuskript – uppföljaren till hans succébok. Det blir tydligt att Hedda och Eilert haft ett intimt förhållande i det förflutna, och att Hedda är avundsjuk på Theas inflytande över honom. Hedda börjar nu manipulera situationen, och provocerar Eilert att dricka och gå på domare Bracks fest den kvällen.

 

När Jörgen kommer tillbaka från festen följande morgon berättar han för Hedda att han har Eilerts nya manuskript, som Eilert hade tappat när han var full. Eilert besöker senare Hedda och berättar förtvivlat att han har förlorat sitt mästerverk. Trots att hon vet att manuskriptet är i säkert förvar uppmuntrar hon Eilerts önskan att begå självmord genom att ge honom en pistol, och säga åt honom att se till att det blir ett vackert slut. Hedda bränner manuskriptet och berättar för Jörgen att hon gjorde detta för att säkerställa att han skulle vara den ledande forskaren på området. Hon avslöjar också för honom att hon är gravid.

Senare kommer domare Brack med nyheten om att Eilert har begått självmord. Thea är förkrossad och hon och Jörgen bestämmer sig för att återskapa Eilerts förstörda manuskript med hjälp av anteckningarna hon gjorde. Brack säger i hemlighet till Hedda att det förmodligen inte var ett självmord överhuvudtaget: Eilert hamnade i trubbel på lokal bordell och pistolen gick av. Han avslöjar också att han är medveten om att pistolen var Heddas, och om han skulle berätta för polisen om detta skulle det bli en stor skandal.

 

 

HENRIK IBSEN (1828 - 1906)

Norrmannen Henrik Ibsen är en av världsdramatikens verkligt stora författare. Han räknas som skapare av det moderna dramat och spelades redan under sin livstid runtom på Europas scener. Ibsen är särskilt känd för sina realistiska samtidsdramer, och sina idé- och symboldramer. Missnöjd med kulturklimatet i Norge var han under större delen av sitt liv bosatt i Italien och Tyskland. Vid sidan av Shakespeare är han en av världens mest spelade dramatiker.

 

Sitt första drama, Catilina (1850), skrev Ibsen medan han läste till sin studentexamen. Den blev aldrig spelad men många av pjäserna under den här tiden gavs enbart ut som läsdramer i bokform. Kongsemnene (1863) räknas som hans första storverk. Andra viktiga historiska skådespel och idédramer av Ibsen är Brand (1866) och Peer Gynt (1866), två pjäser som snabbt gjorde honom till en av Skandinaviens mest omtalade författare.

 

Varje premiär av en Ibsenpjäs följdes ofta av häftiga debatter. Ibsen drog sig inte för att kritisera och ifrågasätta gamla strukturer. I sina realistiska samtidsdramer satte han ”problem under debatt”. Samfundets støtter (1877) gick som en löpeld över Europas teatrar och i Et dukkehjem (1879) angrep han kvinnans ofria ställning. John Gabriel Borkman (1896) är också en av hans realistiska pjäser och den näst sista han skrev. Ibsen skrev flera dramer med kvinnliga huvudkaraktärer; Gengangere (1881), Rosmersholm (1886), Fruen fra havet (1888) och Hedda Gabler (1890). Han skrev också dramer av symbolistisk karaktär. Den mest kända är Vildanden (1884), om livslögnens problematik inom familjen.

 

HENRIK IBSEN – EN KRONOLOGI

Arbete och privatliv:

1828 – Född den 20 Mars i Skien, Norge. 

1846 – Får ett oäkta barn med Else Jensdatter, medan han arbetade som apotekarlärling. 

1850 – Skriver Catilina. Pjäsen Kjæmpehøjen är den första av hans pjäser som sätts upp på en scen. Han skrev den under psudonymen Brynjolf Bjarme. 

1851 – Flyttar till Bergen för att arbeta som dramatiker på Det Norske Theater. 

1855 – Första uppsättningen av Fru Inger. 

1857 – Första uppsättningen av Olaf Liljekrans. Ibsen blir konstnärlig ledare för Christiania Norske Theater i Oslo. 

1858 – Gifter sig med Suzannah Thoresen. 

1859 – Sonen Sigurd föds. 1862 – Kjærlighedens Komedie publiceras. Blir konsult åt Christiania Theater. 

1863 – Dramat Kongsemnerne publiceras. 

1864 – Flyttar till Rom, Italien. 

1865 – Skriver dramat Brand. 

1867 – Skriver Peer Gynt. 

1869 – De unges Forbund publiceras. 

1873 – Publicerar Kejser og Galilæer. 

1877 – Skriver Samhällets stöttepelare. 

1879 – Skriver Ett Dockhem. 

1881 – Skriver Gengångare. 

1882 – Skriver En folkefiende. 

1884 – Skriver Vildanden. 

1886 – Skriver Rosmersholm. 

1888 – Skriver Fruen fra havet. 

1890 – Skriver Hedda Gabler. 

1891 – Återvänder till Norge. 

1892 – Skriver Bygmester Solness.

1894 – Skriver Lille Eyolf. 

1896 – Skriver John Gabriel Borkman. 

1899 – Skriver Når vi döde vågner. 

1906 – Ibsen dör den 23 maj.

 

VEM ÄR VEM I HEDDA GABLER?

JÖRGEN TESMAN – spelas av Johannes Wanselow

Jörgen Tesman är Heddas man. Han är en måttligt framgångsrik kulturhistoriker, en nörd som älskar vetenskap. Han spenderade större delen av deras smekmånad i de olika resmålens arkiv istället för att umgås med sin nya fru. Jörgen hoppas på att få en professur även om han aldrig kommer att bli en lysande akademiker. Han är vänlig och entusiastisk, och ofta omedveten om motiven hos personerna i hans omgivning.

FRU HEDDA TESMAN (född Gabler) – spelas av Sandra Stojiljkovic

Hedda Tesman är dotter till den berömda generalen Gabler. Hon kommer från en aristokratisk bakgrund och gifte sig efter faderns död med Jörgen. Hon såg slutet sitt singelliv och visste att det förväntades av henne att gifta sig. Hon har aldrig riktigt älskat Jörgen, men han erbjuder den stabila livsstil hon kräver. Hedda är många mäns ögonsten; hon är attraktiv, impulsiv och flörtig men skulle aldrig agera på inviterna då hon är livrädd för skandaler.

FRÖKEN JULIANE TESMAN – spelas av Kerstin Andersson

Juliane Tesman, kallad ”Julle”, är Jörgens hängivna faster som han växt upp hos. Juliana gifte sig aldrig, och hon och systern Rina har ägnat en stor del av sina liv åt att uppfostra sin döde brors son, Jörgen. Hon är mycket nöjd med att Jörgen gift sig med den eftertraktade Hedda, men hon lägger sig gärna i äktenskapet. Hon oroar sig för Heddas dyra smak, och hjälper Jörgen med pengar.

FRU ELVSTED – spelas av Linn Mildehav

Thea Elvstedt är gammal skolkamrat till Hedda men de har inte träffats på många år. Hon står i lägre social status än Hedda, och eftersom Hedda retade henne som barn är hon försiktig runt Hedda och hennes impulser. Thea har lämnat sin man, som är mycket äldre än henne, för att börja ett nytt liv. Hon kommer till Tesmans för att be om hjälp. Thea är orolig och ödmjuk, men till skillnad från Hedda är hon handlingskraftig och tar tag i sitt liv.

DOMARE BRACK – spelas av Erik Olsson

Domare Brack är vän till familjen Tesman och har samma aristokratiska bakgrund som Hedda. Brack sköter Tesmans ekonomi och såg till att de kunde köpa sitt nya fina hus. Han är en aktad man med hög ställning som sitter på många viktiga kontakter i samhället. Brack är en gentleman men samtidigt både cynisk och manipulerande.

EILERT LÖVBORG – spelas av Viktor Nyström Sköld

Eilert Lövborg är Jörgens akademiska rival men har hittills supit bort sin karriär. Han dras till sprit, kvinnor och bråk men nu har han bestämt sig för att sluta dricka. Hedda och Eilert har tidigare haft en hemlig relation, och hon är fortfarande fascinerad av honom trots hans dåliga rykte. Nu har Eilert återvänt med en nyskriven bok i hopp om att bli accepterad tillbaka in i samhället. Eilert är nära vän med Thea som hjälpt honom i hans senaste arbete med boken.

BERTE / ANDRA HEDDA – spelas av Lydia Ahlsén (praktikant från Teaterhögskolan i Malmö)

Berte är tjänsteflicka hos Tesmans. Tidigare brukade hon vara Fröken Julianas tjänsteflicka, men har precis börjat arbeta i Tesmans nya hem. Hon är orolig över att göra fel och känner sig lite vilse i det nya hushållet.

Karaktären Andra Hedda är ett tillägg och ett konstnärligt grepp i den här uppsättningen av Hedda Gabler.

 

FILMSERIE KRING HEDDA GABLER

Vi har gjort en filmserie där vi pratar med regissören Ragna Wei och skådespelaren Sandra Stojiljkovic kring relevanta frågor som berör denna uppsättning.

DEL 1. VAD VI SER FRAM EMOT I ARBETET. Klicka HÄR för se filmen.

 

DEL 2. VARFÖR SPELA EN KLASSIKER I SIN URSPRUNGLIGA FORM IDAG? Klicka HÄR för att se filmen.

 

DEL 3. VAD ÄR EN ENSEMBLEPJÄS? Klicka HÄR för att se filmen.

 

DEL 4. VAD GÖR HEDDA SÅ TIDLÖS SOM KVINNOROLL? Klicka HÄR för att se filmen.

 

TEMATIK: DISKUSSIONSFRÅGOR

KÖNSROLLER

Ibsen var en pionjär inom dramatisk realism, och fokuserade på samhällets sociala frågor på ett sätt som dåtidens teaterpublik kunde relatera till. I Hedda Gabler står kvinnor och mäns olika roller i samhället i skarpt fokus. Jörgen, Brack och Eilert är alla en del av samhället och det offentliga rummet. De har yrken och intressen utanför den hemmiljö där dramat utspelar sig. Hedda och Thea däremot definieras i relation till männen och hushållets privata sfär. Heddas framtid är tydligt klargjord för henne som hustru och mor, och Thea är Eilerts frälsare och musa. Senare blir hon också Jörgens arbetskamrat och hjälper honom att forma hans akademiska idéer.

 

Pjäsen är skriven som ett psykologiskt drama och vi får från första scenen följa Heddas psykiska mående. Ibsen kritiserar tydligt bristen på acceptabla livsval och möjligheter för kvinnor i det sena artonhundratalets samhälle. Han ifrågasätter om en kultur, som ser moderskap som höjdpunkten i en kvinnas liv, faktiskt har skadliga konsekvenser för kvinnor. I sina anteckningar för Hedda Gabler, skrev Ibsen att alla kvinnor ”inte alla är skapade för att vara mammor”. Denna kontroversiella åsikt återspeglas tydligast i karaktären Hedda som med sitt självmord också dödar sitt ofödda barn. Detta går igen hos Thea som lämnar familjen och följer efter mannen hon önskar leva med. Kvinnors komplexa relation och frustration över moderskapets krav är ett återkommande tema i flera av Ibsens verk. Hans skildringar av problemen gjorde att hans kvinnliga karaktärer blev viktiga ikoner i omdefinieringen av kvinnors plats i det europeiska samhället.

1. Hur skilde sig kvinnor och mäns liv åt i slutet av 1800-talet? Fundera utifrån hemmets sfär och samhällets.

2. Var tror du Hedda känner sig som mest hemma?

3. Kan du se likheter med könsrollernas uppdelning i dagens samhälle? Vad är annorlunda idag jämfört med hundra år sedan? Kan du se för-och nackdelar? Hur ser det ut i ditt vardagsliv?

KONTROLL OCH MAKT

Sedan giftermålet känner Hedda att hon har tappat kontrollen över sitt eget liv. Uppfostrad som det enda barnet till en änkegeneral, är hon uppfostrad med mer frihet än många andra kvinnor i hennes umgängeskrets. Att rida, skjuta pistol och gå som hon ville var hennes vardag under uppväxten. Pistolerna har hon kvar och de kommer att symboliskt representerar hennes frustration över sitt nya liv. Hedda är van vid att leva männens liv och utföra klassiska manliga fritidsaktiviteter. Hon har växt upp utan en mor och har inga kvinnliga förebilder. Övergången från Fröken Gabler till Fru Tesman innebär en stor förlust av självständighet för henne. Hon förväntas lägga sina fritidsintressen bakom sig och bli en sekundär persona: fru till Jörgen. I ett försök att få tillbaka en del av kontrollen använder hon sin förmåga att övertala och manipulera för att få inflytande över vad som händer omkring henne. Om hon inte kan forma sin egen framtid, tänker hon i alla fall forma andra människors öden.

 

Hedda tål inte tanken på att hon tappat kontrollen över Eilert Lövborgs liv till den skygga och oroliga Thea Elvsted. Hon uppmuntrar Eilert att dricka och gå på domare Bracks fest trots att det bara kan sluta illa, och senare bränner hon hans manuskript och uppmuntrar honom att begå självmord. Men det går inte riktigt som hon tänkt och hennes manipulationer gör henne sårbar för domare Bracks vilja. Det är Brack som är den sanna domptören; han har erfarenhet av att hitta subtila sätt att utöva sin makt, och det är ett passande slut på Ibsens kritik av det mansdominerade samhället som Hedda lever i. Med temat ”kontroll” lyfter Ibsen fram de fruktansvärda konsekvenserna av maktobalansen mellan könen i samhället.

1. Vem av karaktärerna i pjäsen har verklig makt och kontroll?

2. Hur har de kontroll över varandra?

3. Hur skiljer sig makt i samhället från makten i hemmet?

4. Hur använder sig Hedda av makt?

5. Hur tar du kontroll över situationer och kanske över andra människor?

 

SKANDAL OCH SKAM

Heddas rädsla för skandal är egentligen det som är avgörande för henne. Den rädslan hindrar henne från att ta kontroll över sitt eget liv och får henne att försöka kontrollera andra människors liv istället. Hon är livrädd för möjligheten att lämna Jörgen på grund av vilka sociala konsekvenser det skulle få, men trots sin ringa uppskattning för Thea kan hon inte låta bli att beundra att hon har lämnat sin man för Eilert, vilket kräver mer mod än vad Hedda någonsin kan uppbåda. En kvinnas rykte inom aristokratin i slutet av 1800-talet vilade på hennes moral och dygdiga natur. Hedda har alltid varit noga med att inte få dåligt rykte, när Eilert blev för intim med henne tidigare hotade hon att skjuta honom, men nu som fru förväntas hon offra sina egna behov och anpassa sig. En affär av "inhemsk triangel" som domare Brack föreslår skulle ha mycket allvarligare konsekvenser för Hedda än för Brack, eftersom en kvinnas återhållsamhet och sexuella renhet var grunden för hennes karaktär.

 

Även om Eilert Lövborg fördrevs från stan på grund av sitt skandalösa beteende, hoppas han fortfarande på att bli accepterad tillbaka in i samhället som en reformerad och framgångsrik historiker. En kvinnas rykte kunde inte läkas så lätt. Det är domare Bracks underförstådda hot om att skandalen skulle falla på Hedda, om det skulle avslöjas att hon hade varit indragen i Eilerts elaka död på en bordell, vilket driver henne till sitt eget självmord. Genom rädslan för skandal, lyfter Ibsen fram de sociala begränsningar och ojämlikheter som finns i hans samtida kultur.

1. Diskutera utifrån manligt och kvinnligt. Vad är skandal för en man och vad är skandal för en kvinna?

2. Hur ser det ut idag, är kriteriet för vad som är en skandal samma som på 1890-talet?

3. Vad är skandal för dig och dina vänner?

 

SJÄLVFÖRVERKLIGANDE OCH SJÄLVDESTRUKTIVITET

Hur kan vi förena våra individuella behov med samhällets förväntningar? Henrik Ibsen menade att 1800-talets borgerliga liv begränsade och hade potential att allvarligt skada människan. Hedda ser sitt äktenskap som en tegelvägg som skiljer henne från hennes egna självförverkligande. Hon känner sig instängd i vardagens trivialiteter och kan inte se vägen till lycka. Istället för att som Thea hitta alternativa vägar och förändra sitt liv, blir Hedda självdestruktiv. Detta börjar redan när hon går med på att gifta sig med Jörgen Tesman, och väljer stabilitet och anständighet framför spänning och oförutsägbarhet. Hennes rädsla för skandal gör att hon går ner sig i självförnekelse, vilket fortsätter med hennes graviditet, misslyckade försök till manipulation och slutligen hennes självmord. Till skillnad från Eilerts öppna destruktiva beteende pågår Heddas förstörelse inom henne. Vi ser bara glimtar av den fram till slutet. Hennes misslyckande i att styra över sitt eget liv och att inte heller kunna påverka andras, leder fram till hennes självmord.

 

1. Vilka av karaktärerna i pjäsen förverkligar sig själva och vilka gör inte det och bryter istället ner sig själva? Diskutera de olika karaktärernas utgångspunkter.

2. Hur kan ett samhälle påverka en människa att förverkliga sina drömmar?

3. Vad är självdestruktivitet för dig? Vad tror du driver en människa till att göra sig själv illa både fysiskt och psykiskt?

 

ÖVRIGA DISKUSSIONSFRÅGOR

Samhällets konventioner:

- Diskutera tiden (slutet av 1800-talet) som Ibsen levde i.

- Vad hade kvinnor för rättigheter? Vilka frågor debatterades?

Scenografi och kostym:

- Fundera över vad du tycker att scenografin/scenbilden och kostymerna säger om föreställningen och dess karaktärer?

Den ”Andra Hedda”:

I flera av föreställningens scener dyker en spegling av Heddas person upp i en annan figur som spelas av samma skådespelare som också spelar tjänsteflickan Berte.

- Hur tolkar du de här scenerna? Vad tror du regissören vill säga med denna ”Andra Hedda”?

 

KÄNDA VERSIONER OCH PRODUKTIONER AV HEDDA GABLER:

1891 – Hedda Gabler framförs för första gången på Residenz Theater i München. Under samma år sattes den också upp i Berlin Stockholm, Köpenhamn och Christiania (Oslo).

1898 – Första amerikanska produktionen sätts upp på Fifth Avenue Teater i New York.

1906 – Den italienska skådespelerskan Eleonora Duse spelar Gabler.

1924 – Danska skådespelerskan Asta Nielsen spelar Gabler i en stumfilm.

1928 – Eva Le Gallienne spelar Gabler på Civic Repertory Theatre, New York, som hon grundade.

1962 – Ingrid Bergman spelar Gabler på Theatre Montparnasse i Paris.

1964 – Ingmar Bergman sätter upp Hedda Gabler på dramaten med Gertrud Fridh i titelrollen.

1970 – Ingmar Bergman sätter upp pjäsen på Cambridge Theatre, med Maggie Smith som Hedda Gabler.

1972 – John Osborne skriver en egen bearbetning av Hedda Gabler.

1975 – Glenda Jackson spelar Hedda Gabler i en brittisk filmatisering.

1979 – Ingmar Bergman sätter åter upp pjäsen, nu på Residenztheater i München med Christine Buchegger som Hedda Gabler.

1991 – Diana Rigg spelar Hedda Gabler i en brittsik TV-produktion.

1998 – Stockholms stadsteater sätter upp Hedda Gabler i regi av Ragnar Lyth. Hedda spelas av Anna Pettersson.

2004 – Cate Blanchett spelar Hedda Gabler på Sydney Theatre Company.

2004 – Malmö Stadsteater sätter upp urversionen av dramat som hette enbart Hedda. Sara Cronberg regisserade.

 

2016 – Dramaten sätter upp Hedda Gabler i regi av Anna Pettersson. Electra Hallman spelar titelrollen ensam på scen, övriga roller visades som videoprojektioner.

 

 

INSPIRATIONSMATERIAL

LITTERATUR, ARTIKLAR, WEBB

- Ibsens kvinnor – tolkade av scenens kvinnor, av Roland Lysell (red.), Ellerströms förlag 2011.

- ”Mig själv och mitt gods förvalta” – 1800-talskvinnor i kamp om myndighet, av Britt Liljewall, Nordiska Museets förlag.

- Penny Farfan, ‘From Hedda Gabler to Votes for Women: Elizabeth Robins’s Early Feminist Critique of Ibsen’, Theatre Journal, 48 (1996).

- Erling E Kildahl, ‘The Social Conditions and Principles of Hedda Gabler’, Educational Theatre Journal, 13:3 (1961).

- Charles R Lyons, Hedda Gabler: Gender, Role, and World (1990) Ibsen, Henrik, Pjäser 1 – 2, samlade utgåvor av Henrik Ibsens pjäser i översättning av Klas Östergren, Norstedts 2008.

- “Tre forskare ger tre olika bilder av Ibsen” i Svenska Dagbladet, 060824

 

RADIO

- Intervju: Sandra Stojiljkovic är Hedda Gabler på Malmö stadsteater

Sandra Stojiljkovic är Hedda Gabler på Malmö stadsteater - P4 Malmöhus

 

- Hedda Gabler, radioteater, regi Palle Brunius, 1956

Hedda Gabler av Henrik Ibsen - Dramaklassiker

 

FILM, TV-SERIER

- The Gilded Age, regi Julian Fellowes, 2022 - HBO

- Skam, regie Julie Andem, 2015-2017, SVT-play

- Hip Hip Hurra!, regi Kjell Grede, 1987

- Big Little Lies, regi David E. Kelley, 2017-2019, HBO

- Jane the virgin, regi Jennie Snyder Urman, 2014-2019, Netflix

- Pretty Little Liars, regi I. Marlene King, 2010-2017, HBO

 

PROGRAMBLAD

Här kan du ladda ned föreställningsprogrammet. 

 

PRODUKTIONSFAKTA

HEDDA GABLER Av Henrik Ibsen

Premiär på Intiman 29 oktober 2022

Speltid ca 2 tim och 50 min (inkl paus) 

Förlag: Colombine Teaterförlag

Översättning: Klas Östergren

Bearbetning: Ragna Wei och Henrietta Hultén

 

KONSTNÄRLIGT TEAM

Regi: Ragna Wei 

Rumsligt koncept: Helga Bumsch och Ragna Wei 

Scenografi: Helga Bumsch 

Kostym: Maja Mirkovic

Ljus: Ilkka Häikio 

Koreografi: Lidia Wos 

Mask: Siv Nyholm 

Dramaturg: Henrietta Hultén

 

I ROLLERNA  

JÖRGEN TESMAN – Johannes Wanselow 

FRU HEDDA TESMAN – Sandra Stojiljkovic 

FRÖKEN JULIANE TESMAN – Kerstin Andersson 

FRU ELVSTED – Linn Mildehav 

DOMARE BRACK – Erik Olsson 

EILERT LÖVBORG – Viktor Nyström Sköld 

BERTE/ANDRA HEDDA – Lydia Ahlsén (praktikant från Teaterhögskolan i Malmö)