Föreställningsbild från Fröken Julie

Fröken Julie - Lärarmaterial

Det här är lärarmaterial för föreställningen Fröken Julie som spelades kring årsskiftet 2017/2018 på Hippodromen. Här hittar du beskrivningar om pjäsens handling och dess karaktärer, information om August Strindberg, och diskussionsfrågor och dramaövningar att jobba med efter besöket. Längst ner på sidan hittar du även massor av inspirationsmaterial i form av läs-, film- och radiotips. Om du vill veta mer om föreställningen kan du läsa om det i spelarkivet.

 

VAD HANDLAR FRÖKEN JULIE OM?

Fröken Julie belyser ett tydligt klassamhälle och lyfter brännande frågor om kön och kärlek. Den är Strindbergs mest spelade pjäs och en av världsdramatikens mest älskade. Det är midsommarnatt och grevens dotter, fröken Julie, har dansat med betjänten Jean. Nu sitter de i köket och Julie vill skåla och dricka. De pratar och skojar men stämningen är på helspänn. Kokerskan Kristin, som är förlovad med Jean, betraktar dem på avstånd. Hon tycker inte det är passande att fröken Julie och Jean sitter och dricker tillsammans, de borde inte umgås med varandra överhuvudtaget. Både Julie och Jean lockas av att bryta mot den allmänt rådande normen och moralen, där hon hierarkiskt står över honom eftersom hon är överklass. Hela deras relation osar av vanära och skandal. Finns det något sätt för dem att mötas? Urpremiären av Fröken Julie ägde rum i Köpenhamn 1889 med Strindbergs fru Siri von Essen i huvudrollen. I Sverige fick den premiär först 1906 på Akademiska Föreningen i Lund, då hade den redan spelats i både Tyskland och Frankrike. Fröken Julie har även filmats och blivit både balett och opera.

Här kan du se en trailer från föreställningen.

 

AUGUST STRINDBERG - Författare och Dramatiker

Johan August Strindberg växte upp i ett Stockholmshem där hans far var ångbåtskommissionär och hans mor, som kom från en enkel bakgrund, var djupt religiös. Före giftermålet hade Strindbergs mor varit hushållerska åt hans far. Under 1874-82 arbetade Strindberg som amanuens på Kungliga Biblioteket men var också under perioder privatlärare, folkskollärare och journalist. Han prövade också in på Dramatens elevskola men blev inte antagen.


Porträttfoto av August Strindberg

Hans första pjäs Mäster Olof skrev han redan 1872 och 1879 kom Röda Rummet som blev Strindbergs stora genombrott. Han var en modern författare och förändrade det svenska språket genom sitt sätt att skriva. Strindberg var också en skarp samhällskritiker på vänsterkanten. Han skrev flera barnpjäser, däribland Lycko-Pers resa, som kring förra sekelskiftet var en av hans mest spelade. Men precis som hans övriga pjäser hade även barnpjäserna en tendens att bli samhällskritiska.  

Strindberg var gift tre gånger, alla gångerna med starka, intelligenta kvinnor. Trots att Strindberg av många ansågs vara kvinnohatare, hade han en stor förmåga att gestalta kvinnor på ett trovärdigt sätt i sina pjäser. I sitt första äktenskap var han gift med skådespelerskan Siri von Essen, som skiljde sig från Carl Gustav Wrangel för Strindbergs skull. De fick tre barn tillsammans. Under 1880-talet begav sig hela familjen ut i Europa, och Siri avbröt sin skådespelarkarriär. Under sin frånvaro blev Strindberg åtalad för att ha hädat i novellsamlingen Giftas. Han blev hemkallad för att delta i rättegången, där han sedan blev friad. Under den här perioden skrev Strindberg sin kanske mest spelade pjäs, Fröken Julie. I slutet av 1880-talet bosatte sig familjen i Stockholms skärgård, och 1891 skiljde sig Strindberg och Siri von Essen. 


1892 är Strindberg tillbaka på kontinenten och bodde bland annat i Berlin och Paris. Där umgicks han med den tidens kulturelit, som Skagenmålarna och Edvard Munch. Han var under denna period mycket intresserad av vetenskapliga experiment och försökte bland annat sig på att göra guld. Nu hamnade Strindberg i den så kallade Infernokrisen. Vissa påstår att han var sinnessjuk, andra tror att han själv försatte sig i olika situationer för att samla material eller erfarenheter till sitt skrivande. Efter denna kris skrev han den självbiografiska romanen Inferno.

Under åren i Europa var Strindberg gift med den österrikiska journalisten och författaren Frida Uhl, en mycket stark och självständig kvinna. Tillsammans fick de dottern Kerstin.

I slutet av 1890-talet flyttade Strindberg till Lund. Där började han skriva igen och författade dramerna Till Damaskus II, Advent, Brott och brott, Folkkungasagan och Gustav Vasa.

1899 flyttade Strindberg tillbaka till Stockholm. Där träffade han den norska skådespelerskan Harriet Bosse, som han gifte sig med. Tillsammans fick de dottern Anne-Marie (som blev 104 år och dog så sent som i augusti 2007). Nu skrev Strindberg Ett drömspel, och rollen som Indras dotter kom att bli en av Harriet Bosses mest kända rollgestaltningar. Efter 3 år skiljde sig August Strindberg och Harriet Bosse, trots detta var nog äktenskapet ett av hans lyckligaste, och de hade mycket kontakt även efter skilsmässan. 1908 gifte Harriet om sig och Strindberg flyttade till Blå tornet (nuvarande Strindbergsmuseet) där han bodde fram till sin död 1912. (Källa: Strindbergsmuseet)

 

DISKUSSIONSFRÅGOR

KLASS OCH KÖN - Strindberg ger sina huvudkaraktärer, Fröken Julie och Jean, makten i en var av dessa strukturer. Julie i klassfrågan för att hon är överklass, Jean i könsfrågan för att han är man. Maktspelet mellan Julie och Jean, vem som är ”on top”, växlar genom hela pjäsen. Kön eller klass, vilken av dessa strukturer faller först?

 

1. Julie är överklass, Jean är betjänt och därmed arbetarklass. Hur förväntas personer i deras ställningar tala och uppföra sig? På vilka sätt bryter Julie och Jean mot dessa förväntningar? Finns det liknande förväntningar på oss idag?

2. Varför flirtar Julie med Jean? Hur reagerar han? Vad känner de egentligen för varandra? Varför gör inte Kristin något? Vad tänker du om deras sätt att agera?

3. Efter att Julie och Jean haft sex förändras allt. Varför då? Vilka nya sidor visar de av sig själva?

 

SLUTSCENEN - I föreställningens sista scen har vi bytt plats på Jean och Julies repliker, motsatt från hur Strindberg skrev det. Jean säger Julies repliker, och Julie Jeans.

1. Hur tolkar du slutet? Jämför Strindbergs text med hur vi ändrat replikerna i slutscenen.

2. Vilken effekt får detta? Är slutsatsen att klass vinner över kön?

3. Tycker du att man ska få göra så här, ändra slutet på en klassisk pjäs?
 

GRÖNSISKAN - Pjäsen är full av symbolik. En av de tydligaste är kanske Julies fågel, Grönsiskan. Den kanske inte är så betydelsefull för handlingen men spelar ändå en viktig roll i sitt sammanhang. Julie relaterar till fågeln, och vill precis som den blir fri från något.

1. Vad tror du Grönsiskan symboliserar?

2. Varför måste fågeln följa med på Jean och Julies resa?

 

EN VAKENDRÖM DÄR ALLT KÄNNS TILLÅTET - Fröken Julie brukar kallas för världsdramatikens första naturalistiska drama. För mig är det också en av de tidigaste, och tydligaste, skönlitterära gestaltningarna av psykoanalytisk teori. Inte medvetet från författarens sida, men Strindberg (1849-1912) och Freud (1856-1939) var födda med bara sju års mellanrum, och delvis verksamma samtidigt. Klicka här för att läsa hela artikel som dramaturgen Anna Köln har skrivit till Fröken Julies program och svara på diskussionsfrågan efteråt.

1. En teori i artikel är att pjäsen är en form av psykoanalys, att Julie och Jean ”terapi-pratar” med varandra. Hur ser du på en sådan tolkning?

 

ROLLANALYS - Svara på följande frågor relaterade till de olika karaktärer

1. Beskriv Julie. Hur är hon som person och hur ser hon på sig själv? Vad får vi veta om hennes uppväxt? Hur har den format henne?

 

2. Beskriv Jean. Hur är han som person och hur ser han på sig själv? Vad får vi veta om hans uppväxt? Hur har den format honom?

3. Beskriv Kristin. Hur är hon som person och hur ser hon på sig själv?

 

FILM, RADIO OCH LÄSTIPS

Recension, Sydsvenskan 2020-02-04

Rakkniven (roman, 2018) Eva Ström. Tryck här för att lyssna på ett radioprogram från Sveriges Radio där Eva Ström pratar om sin roman Rakkniven där hon har låtit Strindbergs Fröken Julie få nytt liv.

Filmhandledning av filmen Julie (2013) av Helena Bergström. Julie är en av de berättelser som ingår i Svenska Filminstitutets stora skolbioprojekt Boken på duken – en satsning på film som läsfrämjare i skolan.

Julie (film, 2018) Carrie Cracknell

Miss Julie (film, 2014), Liv Ullmann

Fröken Julie (film, 2013) Mikael Berg

Julie (film, 2013), Helena Bergström

Julie (film, 2011) Linda Wendel

Miss Julie (film, 2009) Michael Margotta

Miss Julie (film, 1999) Mike Figgis

Fröken Julie på Löfstads slott (TV-film, 1969) Keve Hjelm.

Fröken Julie (film, 1951) Alf Sjöberg

Andra berättelser av August Strindberg på SVT.

Relaterade föreställningar