Vad gör en dramapedagog på teatern?

Malmö Stadsteater gör varje år en större familjeföreställning och flera uppsättningar med barn i skolåldern som målgrupp. Dessa lockar massor av barnfamiljer och skolklasser, varav många aldrig varit på teater innan. För de flesta är det spännande och roligt att komma till teatern för första gången, men ibland kan det också vara lite läskigt och svårt att förstå vad det är man har upplevt. Där kommer dramapedagogen in. På Malmö Stadsteater jobbar dramapedagogerna Anders Andersson, Karim Rashed och Emelie Andersson.

 

Dramapedagogen träffar barngrupper både innan och efter de går och tittar på en föreställning för att förbereda dem på vad de kommer få uppleva och sen tillsammans bearbeta vad de fått se. Inför ett teaterbesök är det viktigt att skapa trygghet för klasserna både gällande platsen de ska besöka som för många kan kännas stor och ny och lite läskig, men även trygghet kring teatern som konstform genom att ge barnen verktyg för att förstå vad det är de ska få titta på.

 

Inför teaterbesöket

Innan ett teaterbesök åker dramapedagogen ut till klassernas skolor för att berätta om teatern och föreställningen. Då får de veta lite om vad teater är och se bilder på lokalen så att de känner igen sig när de kommer hit. Dramapedagog Anders berättar att de försöker göra den första träffen lite mer “skolig”, nästan som en lektion, där barnen får se bilder på kostymerna och rekvisitan och får veta lite om berättelsen och dess karaktärer. Då följer man skolans vanliga ramverk i en miljö som känns trygg för eleverna. När man sen har etablerat förtroende kan man smyga in lite dramaövningar, som till exempel en värderingsövning eller en rekvisitaövning*.

 

Teaterbesöket

När klassen sen kommer till teatern är de förberedda på vad de kommer få se, har sett bilder på var de ska hänga sin jacka och blir dessutom välkomnade av ett bekant ansikte. Efter att de har fått se föreställningen gör de den "riktiga" workshopen direkt. Det menar Emelie är bra eftersom det ganska ofta händer att barnen blir väldigt berörda av det de sett, både upprymda och glada men även kanske rädda eller ledsna, och får då möjlighet att bearbeta upplevelsen och känslorna tillsammans med dramapedagogen.

Under workshopen börjar de alltid med en runda där alla får säga sitt namn och någonting de såg i föreställningen. Det är jätteviktigt att alla i rummet får komma till tals, berättar Emelie. Att alla får säga något de såg i föreställningen fyller egentligen fler funktioner, att man hjälps åt att komma ihåg vad det är man sett men också att skifta fokus från tyckandet och värderandet till att reflektera. Ofta fastnar man i “bra” eller “dåligt”, vilket Anders menar är helt ointressant. 

"Man kan tycka det var kasst, men det spelar liksom ingen roll, det intressanta är att prata om vad man har upplevt för att nå fram till en meningsfull reflektion."

 

Under workshopen brukar de även göra ett dansstopp där de i pauserna får göra mänskliga statyer för att gestalta olika saker, till exempel lyktstolpe, trappa eller specifika inslag från pjäsen de har sett. Då börjar de fatta, säger Anders, att det här med gestaltning och drama är något man gör och känner i kroppen. Under workshopen får deltagarna prata om och reflektera över vad de fått se, och testa på att spela teater själva. Förhoppningsvis kan de sen lämna lokalen med en känsla av nyfikenhet och teaterglädje. Workshopen anpassas efter kontexten och vilken åldersgrupp man möter, men många grundelement är ofta desamma. Man har ju vissa favoritövningar, berättar Emelie. 

Ibland träffar dramapedagogerna även vuxna som vill lära sig mer om hur man kan jobba med drama. Då kan man ha samma workshop som med barn för att visa vilka metoder som används för att arbeta kring teater med barn. Men också för att komma till egna reflektioner. 

 

 

 

"Det här är ett medel för att nå fram till reflektion och den reflektionen lägger man ju på den nivån man själv är", säger Anders.

 

 

Teaterdagar och prova på-verksamhet

Utöver arbetet kring specifika produktioner håller dramapedagogerna bland annat i teaterdagar för familjen och teaterkollo. Teaterkollot är en dagsverksamhet på teatern under skollov som tar emot massor av barn och ungdomar, ibland från hela fritidsgrupper. Under dessa ägnar sig deltagarna bland annat åt olika teaterlekar och får klä ut sig i teaterkostymer. Under teaterdagarna, som anordnas regelbundet, bjuds barnfamiljer från hela Malmö in till en heldag av aktiviteter. Konceptet varierar men det kan till exempel bjudas på teaterdisco, ansiktsmålning och skattjakt. Både kollot och teaterdagarna utgör en del av dramapedagogernas arbete för att göra teatern tillgänglig och inbjudande för sina yngre besökare.

"Vi träffar dem så kort en timme av deras liv så då vill man verkligen ge dem allt", säger Emelie.

 

*How to: Anders rekvisitaövning

Turas om i gruppen att gå upp och använda ett föremål för att göra något som vanligtvis brukar göras med ett helt annat föremål. Kanske skriva med en sax eller prata i telefon med en häftapparat. Gruppen får sedan gissa vad det är för föremål du låtsas att du har. Testa med olika saker och försök göra det svårare och svårare! 

Ofta kan kontexten av ett föremål säga jättemycket om vad det är för något man försöker gestalta. Detta kan bli en ingång till att diskutera teaterns språk och sätt att kommunicera, och hur teatermagi kan göra så att vi förstår saker på ett annat sätt än de från början framstår.

Fakta om yrket

Man kan utbilda sig till dramapedagog på både universitet och folkhögskola. På bland andra Malmö universitet och Stockholms universitet kan man gå den treåriga dramapedagogutbildningen. En dramapedagog kan jobba med många olika saker, inte bara på teater. Vissa jobbar på skola eller kulturskola med att lära ut drama, eller använder drama som metod för att lära ut andra saker, genom till exempel rollspel och dylikt. Dramapedagoger kan även jobba med teambuilding för företag, på muséer eller inom vården.